Vinter!

Jag har sett många bilder på Facebook från era diverse midsommarfiranden där hemma, sill och nubbe, blomkransar, jordgubbstårtor och dopp i havet var återkommande motiv. Men sedan fanns det ju vissa som gick emot normen och for och fjällvandrade istället, så därmed fick jag även se några midsommarbilder föreställande snörusk, kul med variation!

Här borta har kalendern hunnit slå om till vinter sedan vi hördes sist, 1:a juni var officiellt den första dagen av vintern 2014. Inte förrän 1:a september blir det vår, så än har vi ett par månaders kyla (värst inomhus som vanligt) att se fram emot. Temperaturen ligger nu mellan ca.+10-16 grader på dagarna och allt mellan +3-6 på nätterna, men vintern anlände med pompa och ståt den 1:a juni med att ge oss den kallaste natten och dagen hittills.

Som Norrlänning så känns det ju som att detta skulle vara en "walk in the park", men som jag nämnt tidigare så är det ju inte kylan utomhus som är värst, den kan man ju klä sig för, utan det är ju kylan inomhus som nästan tar död på mig varje vinter. Tänk er bara att det är 9 grader utomhus, och du bor i ett hus utan någon som helst isolering, när du står vid ytterdörren kan du känna den kalla luften rusa in genom springorna runt dörren, låt mig förstärka detta med några bilder.

Som ni ser här så visar sig springan runt dörren från sin bästa sida tack vare solljuset utifrån, och fönstret ovanför dörren stjälper mer än hjälper i kampen mot den kalla luften. Innan jag flyttade hit så hade jag aldrig hört talas om "door snakes", nu ligger de vid alla dörrar i huset inklusive ytterdörren. En door snake är som en tygorm fylld med typ sand eller nåt annat tungt som gör så att den ligger stilla längst ned vid dörren och förhindrar kall luft att smita in, smart idé om man inte kan isolera ordentligt till att börja med. 

Detta år hade jag dessutom turen att hitta dubbel-ormar, halleluja! Tygbiten slinker in under dörren och på så vis har man helt plötsligt en orm på varje sida som följer med dörren när man öppnar och stänger, vilket gör det väldigt enkelt så man slipper lägga den till rätta varje gång.

Som ni ser så måste man även städa stup i kvarten för att dessa springor överallt släpper in löv, barr, pollen och såna där smågrejer från träd. Detta ses tydligt i ormen vid ytterdörren på förra bilderna och på fönsterkarmen i denna bild.

Såhär ser det alltså ut utan ormen nederst vid golvet, och springan på sidan i närbild, luftigt!

Det hjälper ju inte heller att postgubbarna lämnar breven ihop-rullade i brevinkastet, jag menar, hur jäkla svårt är det att trycka in posten hela vägen in?! Brevinkastet har ju också sina springor, men det stoppar ju i alla fall kalluften lite grann stängt jämfört med halvöppet! Nu börjar min klagoramsa närma sig sitt slut, men innan vi lämnar detta ämne så finns det en grej till jag måste visa er.

Tadaa! Detta är alltså vad man ser om man böjer sig ner på golvet och tar en bild ut genom springan under dörren, gatan, bilar och våran dörrmatta! Så om någon duktig snickare där hemma känner sig villig att flytta hit och öppna ett företag så skulle du kunna tjäna storkovan på att bygga vinterbonade hus i Australien, snälla låt mig blir din första kund! :)

För att inte deppa ihop totalt (tänka positivt är ju min grej) kommer här några upplyftande fina bilder på några träd i närheten av oss, som tack vare vintern visar sig i väldigt vackra färger!  

/Erika

Danmark goes Australia?!

Sitter nu i soffan och slappar efter hela 2 lediga dagar, och det är inte vilken slöhet som helst som infunnit sig, det är paltschwiimen! Evan har länge surrat om att han vill ha palt, han har till och med bjudit in sin kollega med familj på paltmiddag nån gång i framtiden - trots att jag aldrig lagat det förut, förrän nu. Lingonsylt fick jag ju inse att vi inte skulle kunna skaffa, nog för att jag ändå inte har det till min palt, men Evan gillar det. Han hade googlat och läst att tranbärssylt ska vara det som mest liknar lingonsylt, men tyvärr hittade jag inte det heller på affären så vi fick köra syltlöst. 

Ser gode gott ut va?

Ja, skenet kan ju bedra litegrann... det var väl inte helt hemskt för att vara första försöket, men nästa gång ska jag ha införskaffat mig en matberedare från jobbet så jag kan riva potatisen fint nog, och kanske använda lite mindre mjöl, sedan är vi nog redo för middagsbjudning! 

Nu till något helt annat, imorse satte jag nästan frukosten i halsen när jag som vanligt tittade igenom Facebook. När Evan var i Grekland så tänkte jag passa på att upptäcka lite nya ställen i Hobart, ett nytt litet smultronställe som jag besökte var ett café vid namn Villino Espresso som råkades ligga typ 5 minuter från oss. För ett par veckor sedan tog jag med mig Evan på en lunch där, och han älskade det för han tyckte det påminde honom om Melbourne. Nu tillbaka till varför min frukost hamnade i halsen på grund av detta. De hade lagt upp en bild med bildtexten "Look who we made coffee for today", jag tyckte att jag kände igen personen men tänkte "näää, de måste ha tagit bilden för att det var en look a like ellet nåt". Men så läste jag vidare och insåg att det minsann var den äkta varan... see for yourselves!

Nikolaj Coster-Waldau

För er som fortfarande sitter där som frågetecken, kan jag berätta att detta mina vänner är en dansk skådespelare som spelar en av huvudrollerna i en av vår tids största tv-serier Game Of Thrones, och han var i Hobart idag! Varför visste inte jag detta?! Jag var ju ledig och var t.o.m. ner till stan en snabbis, jag hade kunnat springa på en världskändis utan att jag visste om det! Kanske i och för sig tur att jag inte gjorde det för jag såg ju ut lite som en slusk eftersom att det var min lediga dag, det hade nog blivit en skämmig selfie haha!

Idag nådde vi nog kulmen på vår Skandinavien-inspirerade vecka, vi har sträcksett första säsongen av den Svensk/Danska tv-serien "Bron" (som förövrigt sänts på Aussie tv nyligen under det påhittiga namnet "The Bridge") och såg idag första avsnittet av andra säsongen samtidigt som vi åt palt och Evan var iklädd sin retro Luleå Hockey t-shirt. Vi skrattade lite för oss själva när vi insåg detta, jag är så glad att jag har en sambo som älskar Sverige lika mycket som jag gör!

Som pricken över i:et finns det en sista händelse att lägga till Skandinavien-veckan, en kund kom upp till mig i lördags på jobbet och frågade "Are you Danish?" jag svarade: "No, I'm Swedish", varpå hon direkt började prata danska med mig. Efter att ha sett "Bron" och typ inte kunnat förstå danskan utan att läsa texten tänkte jag "Faaan jag kommer inte att fatta ett ord och skämma ut mig totalt!", men till min förvåning så förstod jag vad hon sa och hon verkade förstå min svenska också. Jag har funderat genom hela serien om vi verkligen förstår varandra sådär bra, vi och grannarna, men då insåg jag också att de som bor närmast bron förmodligen hör danska ganska ofta och därmed förstår det bättre än oss Norrlänningar. Denna kvinnan kanske inte hade så bred dialekt heller vilket underlättade det hela för mig. 

Hur som haver, plikten kallar imorgon igen, och det blir spännande att se vad denna vecka har att erbjuda! Förhoppningsvis fortsätter den i samma Skandinaviska anda, jag börjar bli van!

/Erika

Anzac Day

Fredag igen och likt förra veckan så är Harvey Norman stängt idag, wihoo! Jag tror jag skrev ett inlägg förra året om Anzac Day och varför den är så helig, men för er som är nya eller för er gamlingar som inte minns kommer här en kort återberättelse. 

Den 25:e April varje år är en allmän helgdag i hela Australien, Nya Zeeland, Cooköarna, Niue, Samoa och Tonga. Man hedrar idag alla de som stred i Anzac (Australian and New Zealand Army Corps), och andra som stred för sina respektive länder i slaget vid Gallipoli (halvö iTurkland) under första världskriget. Slaget blev ruskigt blodigt och båda sidor förlorade ca: 60% av sina män, 60.000 Australiensare och 18.000 Nyzeeländare dog i striden. Sedan 1921 har Anzac Day varit en helgdag i Australien, vanliga aktiviteter består bl.a. av mässa vid soluppgången och marscher/parader i städerna med orkestrar som spelar. Anzac Day firas även i de två franska byarana Le Quesnoy och Longueval eftersom att de befriades av Anzac trupper. (Tack för hjälpen Wikipedia).  

Ingen helgdag firas ju utan att man stoppar nåt i munnen dock, ett av de vanligaste bakverken här i Australien är en kaka som heter just Anzac bisquit. Det är en vanlig torrkaka bestående av mjöl, havregryn, riven kokos, farinsocker, smör, vatten, sirap och bikarbonat. Det sägs att dessa kakor ofta skickades från fruarna till männen i Anzac trupperna, på grund av att de höll sig fräscha länge. Tack vare detta fick de sitt namn som hänger med än idag.

Förpackningen går i de Australiensiska färgerna. 4% av all försäljning går till RSL (Returned and Services League), en organisation som hjälper och ger stöd till män och kvinnor som är/har varit en del av the Australian Defence Force.

Evans morfars far var en av männen i Anzac trupperna vid Gallipoli, han överlevde och återvände till Australien, men dog senare på sjukhus från sina skador. Trots att jag personligen såklart inte har någon anknytning till någon som var där, så blir jag nästan lite rörd när jag tittar runt på google för att hitta några typiska Anzac Day bilder att visa er. Det fick mig verkligen att inse vilken viktig helgdag Anzac Day är för Australien, och hur fint det är att de som stred för landet alltid kommer att vara ihågkomna. 

Det finns två symboler för Anzac Day, röda vallmoblommor (poppy flowers) tillsammans med uttrycket "Lest We Forget", i många butiker kan man köpa broscher föreställande blomman som även världen över är en symbol för att hedra de som dött i krig. Uttrycket "Lest We Forget" är synonymt med "to avoid forgetting", en ungefärlig svensk översättning skulle kunna vara: "förhindra att vi glömmer". Här kommer några lånade Anzac Day bilder från webben.

Okej you caught me, det blev inte en kort sammanfattning, det blev ett helt inlägg. Ni fick en gratis historielektion, och jag får förhoppningsvis några "brownie points" från min historiker till sambo, win win!

Jag har idag varit så trött så trött, vaknade upp för frukost och ett avsnitt av Berg & Meltzer i Amerika, sedan somnade jag om och vaknade igen kl: 14.15. Eftersom att ingenting är öppet idag så har jag inte det minsta dåligt samvete över att jag inte lämnat sovrummet på hela dan och klockan är nu strax efter 17.00 haha, jag tror jag behövde denna slöa förmiddag för att återhämta mig. 

Evan hoppade just graciöst upp på sängen, satte armarna på höfterna, tittade ner på mig som sitter här och skriver och utbrast: "Jag är mannen i ditt liv, och nu säger jag att det är dags för pizza!" Okej, det är väl bara att lyda då! Hemgjord pizza är lite av hans specialitet så det vill jag ju inte missa, om han utvecklar en talang för pasta också så måste jag nog börja ifrågasätta hans nationalitet, kanske har han i hemlighet emigrerat från det stövelformade landet i södra Europa.

"They shall grow not old as we that are left to grow old. 

Age should not weary them, nor the years condemn. 

At the going down of the sun, and in the morning, 

we will remember them. Lest we forget".

/Erika

PÅSK!

Seriöst.... var det inte jul nyss?! Och kom inte jag nyss tillbaka hit till andra sidan efter mitt besök i Svealand?! Nä, det var nu ca. 2 månader sedan, och julen vill jag inte ens tänka på hur längesedan det var. Men men, jag antar att jag kan acceptera att det är påsk just därför att det imorgon är Långfredag och jag är ledig! Harvey Norman är stängt ungefär lika många dagar om året som ICA, de kan typ räknas på en hand. Två av dem kommer att äga rum nu inom en veckas tid, först imorgon och sedan är det Anzac Day nästa fredag så då får vi också vara lediga, inga klagomål från mig just nu!

Vad ska vi då göra under påsken månntro? Säkert inte mycket. Eftersom att jag bara har en dags ledighet så hinns det ju inte med någon utflykt såklart, så det blir nog bara att mysa på hemma. Har insett att Evan och jag vanligtvis endast får 2 hellediga dagar tillsammans per månad, så alla extra dagar måste vi ta tillvara på. Annandag påsk måndagen är ju också faktiskt halvt en helgdag eftersom att det räknas som en söndag, och den dagen lyckades jag faktiskt ha ledigt enligt schemat. Vid ett svagt tillfälle så lovade Evan att vi kunde fara och kolla på en ny soffa tillsammans på måndag (våran reklam LG dubbel-recliners från jobbet börjar falla sönder), vi får se om han ångrar sig när det väl kommer till kritan. Han ska dock inte tro att jag glömmer ett sådant löfte nädå, så det är nog det mest äventyrliga vi kommer att hitta på i påsk!

En sak är säker, vi kommer då inte få något underskott på socker i påsk i alla fall. Lagomt inför högtiden så dök två gröna paket upp till vår stora förvåning. (På grannens trapp dessutom, tur att jag var snabb!). Det är ju alltid lika kul (nooooot) att få/skicka paket härifrån då tullen kräver att man specificerar exakt vad paketet innehåller på tulldeklarationen utanpå paketet, men självklart blir man ju lika glad ändå när man öppnar det!

Förutom en sockerchock utan dess like, överraskades Evan med ett par nya Luleå Hockey souvenirer och jag med ett uggligt kuddfodral, det kommer få en hedersplats på nya soffan när det nu blir av! 

Några dagar senare anlände även denna godsak från min gamla klasskamrat och vän Anna Lindberg! Det var ju inte riktigt påskgodis (intalade vi oss själva) så den har vi redan snaskat upp. Supergod var den, tack snälla Anna! 

Ja som jag sa tidigare, vi kommer då inte att dö av sockerbrist i påsk iaf! Gymet nästa på måndag! Mamma skickade med en liten lapp i det lilla paketet som löd: "För små paket eller för mycket godis? Ja säg det!" Jag skulle definitivt svara för små paket, för det finns väl inget så galet som för mycket godis?!

Det roligaste i det stora paketet var dock hälsningen från min familj, alla hade skrivit några rader var, vissa fler rader än andra. Mammas och pappas hälsningar tog upp ett helt A4-papper tillsammans, medans Jens två rader rymdes snett lodrätt på sidan, jag citerar: "Tjena, morsan tvingar mig att skriva nå så att öhhhhh... hoppas ni har de bra och så ses vi när vi kommer nästa gång!" Tack Jens, I'm feeling the love! När jag läste Jens hälsning så såg jag bara framför mig mamma hålla en pistol mot Jens huvud tills han hade skrivit haha, min fantasi alltså! Skämt å sido, det var jätteuppskattat av oss båda, tusen tack till min familj, ni är bäst!

Nu är kl: 21.30 och min andra hälft har fortfarande inte kommit hem från universitetet, han rättar uppsatser för brinnande livet och jobbar på som aldrig förr. Får berätta mer om hur det går för honom i ett annat inlägg :) Jag ska dock ta tillfället i akt och bädda ner mig i sängen och se ett av mina nya favoritprogram "Berg & Meltzer i Amerika" på Kanal5Play, vilken underhållning! 

Hoppas att ni alla har en underbar påsk, och att ni får äta minst lika många dragé-ägg som jag ska göra här borta! GLAD PÅSK!

/Erika

Galning #1 och galning #2

Har undersökt detta med att lämna kommentarer här på bloggen eftersom att några av er verkar ha svårt att få det att funka, jag testade själv häromdan och det verkade funka galant. Så antingen har jag tröga vänner, eller så låter min dator mig göra något som inte funkar för er! Ni skriver kommentaren, väljer sedan "namn/url" i rull-listan, skriver sedan erat namn i rutan som poppar upp som heter "namn" och lämnar sedan rutan där det står "url" tom. Sedan trycker ni på publicera, och kommentaren ska då publiceras under med erat namn som överskrift! Ett annat alternativ är förstås att välja "Anonym" i rull-listan, men då får ni ju förstås avsluta kommentaren med ert namn så jag vet vem den kommer från. Nu kan ju ni som haft problem med kommentarer testa detta... ingen trög nämnd ingen trög glömd.... *host host*... Johanna, Malin & Sahar... *host host* :P

Det har vart en händelserik dag på jobbet idag, vi hade nämligen celebert besök. Två tjejer från Tasmanien som tävlar i ett matlagningsprogram som heter My Kitchen Rules kom och hälsade på, allt för att dra folk till butiken. De ska under tre helger besöka alla tre Harvey Norman butiker i Hobart-området, och vi fick första tjing. De tävlande lagen i programmet görs upp av två deltagare från varje delstat i landet, ibland två lag från varje delstat, mer än så vet jag inte haha.

Det blev ett väldigt populärt jippo, vartenda samtal imorse var kunder som undrade vilken tid de skulle vara där. Alla utom en kille som ringde igår och frågade när de skulle komma, om han skulle kunna få deras autograf, om han skulle kunna få en kram och även om han skulle kunna få en puss av dem... tack gode gud att vi hade säkerhetsvakter i butiken, han var ett riktigt creep! Han ringde även efter de farit och sa att han sett dem i butiken idag och frågade vart de skulle vara nästa vecka, om han kunde få adressen till den butiken, om vi hade deras personliga adresser och om de körde bil till butiken så han kunde få veta om de var över 18... huvva värsta stalkern! Jag såg bara typ ett filmscenario framför mig där han sprang fram till bordet i köksavdelningen där de lagade mat och slängde sig på dem så säkerhetsvakterna fick dra loss honom haha, oturligt nog så blev det inget sådant drama, min fantasi tog överhanden där. Jag lovar att någon av de andra butikerna kommer att få dramat för han kommer garanterat att följa dem till alla tre butiker, fusk i så fall! Hehe :)

Personligen har jag ingen aning om vem de där tjejerna är, jag har aldrig sett My Kitchen Rules, istället för matlagningsprogram är jag nu helt inne i The Block vilket är ett program där det tävlas i renovering och heminredning, det är mer min style. Men bara för att de är "tv-kändisar" så var jag ju tvungen att ta ett kort eller två, bara för att verka intresserad som alla andra. Som grädde på moset får ni ju även en liten smygtitt på hur butiken ser ut, detta är ju dock diskmaskiner men ändå, ett steg i rätt riktning! Nu när jag tittar på bilderna lite närmare här så ser jag att killen i bakvänd röd/blå keps som fastnade på andra bilden var en av de som vi misstänkte kunde vara stalkern, det finns ju gott om konstigt folk i Hobart så det var lite svårt att veta säkert! :P

Evan fick helt plötsligt för sig att han skulle baka choklad och apelsinkaka såhär en lördagkväll, inte mig emot! Han lade dock nyss upp denna bild på Facebook .... så jag måste nog gå och se om köket är okej. Tror att grabbarna i "Regular Ordinary Swedish Mealtime" kan ha något med hans val av verktyg att göra, de lade i dagarna upp en ny video där de lagade "Lethal Lasagna" och hackade löken med en yxa och lyckades klyva skärbrädan i två delar... de har väldigt dåligt inflytande på min Pitt verkar det som, helt plötsligt handlar detta inlägg inte bara om en galning längre, utan två!

Okej, läget är under kontroll, kakan blev suveränt god! Var tvungen att avbryta bloggandet och avnjuta en bit med ett glas mjölk till, swedish style. Evan tycker att vi svenskar dricker mjölk till allting, börjar nästan tro att det stämmer! Som avslutning får ni här en läskande bild på konstverket!

/Erika

Ledig helg!

Det är ju himla tur att min sambo och jag är så tekniska, jag sa just att jag skulle vilja överföra bilder från telefonen till datorn via Bluetooth för att kunna lägga in dem här på bloggen, men jag får det inte att funka. Beklagade mig för Evan och innan jag hunnit säga mer så säger han "Jag vet inte ens vad Bluetooth är så fråga inte mig"!. Haha det är ett under att vi ens tog tag i att uppdatera våra stenålderstelefoner till iPhones, det skedde i och för sig endast för ett år sedan så vi kanske fortfarande kan skylla på att allt är ganska "nytt"... om någon tech-savvy person läser detta och kan informera mig om hur man gör så skulle jag vara evigt tacksam, jag kör väl med sladden så länge!

För att jag och mina tre kollegor i Small Appliances ska kunna ha en ledig helg var i månaden så blir det lite konstigt med lediga dagar de andra tre veckorna. En vecka varje månad har jag alltså ledig helg, och jag har även ledigt måndag och tisdag samma vecka (väldigt bra om jag vill ha en veckas ledighet någon gång för då behöver jag endast ansöka om 3 semesterdagar!). Jag jobbar ju såklart ikapp det andra veckor då jag till exempel bara har en ledig dag, så därför njuter jag lite extra mycket när jag har kortvecka med ledig helg vilket det har varit i veckan. 

Trots ledig helg så var gårdagen minst sagt fullspäckad. Kl: 09.00 befann vi oss hos Evans kollega Jonathan, hans sambo Susie och deras två veckor gamla bäbbe Winifred "Freddie" som nu delar födelsedag med min kära vän Maria. Vi och några andra av deras vänner var där för att hjälpa till med den årliga vedstaplingen, där betalningen skedde i form av lunch och tillhörande dryck. (Kunde här ha dragit ett "gått av stapeln" skämt men jag lät bli). Vi hade ingen aning om hur mycket ved de hade beställt, vi visste bara att vi pratade om lastbilslass. Då vi anlände var vi lyckligt ovetande, men det visade sig att innan morgonen var slut skulle vi ha staplat 6 ton ved, kanske lika bra att vi inte visste vad som väntade! Lastbilen rymde bara 3 ton så första lasset blev dumpat utanför huset ca: 09.45, chauffören sa att han skulle komma tillbaka med det andra lasset på ca. en timme, han småflinade och sa att han inte trodde att vi skulle hinna bära bort allt under den tiden... CHALLENGE ACCEPTED, fy fan vad vi bar! Vi var sju pers som hjälpte till, och vi hann precis klart innan surgubben kom tillbaks! Till och med Jonathan som gjort detta varje år sa att han aldrig sett en 3-tons hög med ved bäras och staplas så snabbt! De sista 3 tonnen gick inte lika fort, vi började nog alla bli lite trötta plus att vi inte hade någon skeptisk gubbe att överbevisa, men allt som allt var vi klara på ca. 2,5 timmar vilket verkade vara helt godkänt enligt en impad husägare. Vi var till och med så duktiga att vi kvalade in för att få komma tillbaka även nästa år! Jonathan sa efteråt att han även var väldigt impad av mina staplings-skills, jag sa att han nu fått se prov på den organisations-gen a la IKEA som finns inbyggd i alla oss svenskar, true story.

Resultatet av mitt staplande, godkänt val av barnvagn(!) och Oscar som tyckte att Evans mössa var väldigt rolig att leka med.

Efter en välbehövlig tupplur var det sedan dags att mötas upp med mina kollegor på The New Sydney för en avskedsdrink för våran möbel-butikschef som ska flytta upp till Sydney och sköta om möbelavdelningen i en annan Harvey's butik där uppe. Sist men inte minst så vandrade vi hemåt för att se Formel 1 Qualifying, efter lite förseningar på grund av störtregn i Malaysia kom de igång och levererade spänning som vanligt. 

Idag har vi haft en väldigt mysig söndag, vi började med en frunch på Dome Café, for sedan till Woolies och veckohandlade och avslutade med en kopp kaffe på Rain Check Lounge i North Hobart. Tre tvättmaskiner har tvättats och hängts, lite slappande och Candy Crush har hunnits med mellan varven, och nu sitter vi med söndags-snacksen redo och väntar på helgens race! 

Vi har haft en väldigt härlig helg, och nu ser vi fram emot ytterligare en härlig vecka!

/Erika

Min torsdag!

Ibland glömmer jag bort hur fint Hobart verkligen är, när jag minst anar det kommer jag på mig själv bara förundras över naturen, havet och landskapet, och då tänker jag alltid för mig själv att jag har sådan tur som fått möjligheten att bo just här under den här perioden av mitt liv. När man är mitt i vardagen så glömmer man bort att uppskatta sådant, men idag när jag var ute och körde lite utanför stan nere vid vattnet fick jag en sån där härlig uppenbarelse igen. Jag var ledig från jobbet, solen sken och det var skitvarmt, jag lyssnade på Coldplay och mindes tillbaka till konserten i Melbourne 2009 och bara fånlog för mig själv, fick världens lyckorus! 

Sommaren har inte tänkt lämna oss riktigt än verkar det som, idag var de stekigt varmt, och imorgon ska det bli +23, vilken tur att jag är ledig imorgon också. Jag har dock inte spenderat mycket tid ute i solen de här veckorna, det har varit så mycket annat som behövts ta itu med. Jag skulle nästan vilja ha en regndag bara så man kan vara inne med gott samvete... men jag klagar inte, jag vet ju att vi går mot mörkare och kallare tider så sommaren får gärna stanna så länge den vill! 

I skrivande stund ligger Evan i badet och läser en bok, och jag sitter här i sängen och känner mig nöjd efter dagens Zumba-pass, rumpan och bröllorna har skakats rejält som vanligt! Gick förbi Woolworths (mataffärn) efter passet och köpte en grillad kyckling, så det blev kyckling, ris och sallad till middag. Kul sammanträffande är att Evan på väg hem från universitetet hade tänkt för sig själv att han var sugen på grillad kyckling, är jag en tankeläsare eller vad? Haha. 

Jag har inte någon som helst plan med dagens inlägg, jag skriver bara det som dyker upp i huvudet så ni får ursäkta bristen på sammanhang. Det verkar ju hur som helst vara inne med att dela med sig av sin vardag (syftar på "5 vardags-bilder-grejen" på Instagram) så detta blev väl lite i stil med det. 

I brist på annat kan jag ju rapportera vad som händer på nyheterna här borta på andra sidan, precis som resten av världen är invånarna av Australien förundrade och frågar sig själva vart f*****n Flight MH370 har tagit vägen? Teorierna är många, allt från explosion eller kapning, till någon utomjordlig moder natur-aktig kraft som slukat flygplanet, typ lite svart hål-likt. Bara tiden kan utvisa vad som verkligen hänt, men det har ju snart gått en vecka så man tycker ju att de snart ska ha sökt igenom alla möjliga gömställen med tanke på hur många länder är involverade i sökandet.

Också på löpsedeln idag: Brett Cowan har idag, 11 år senare, dömts till livstids fängelse för modet på 13-åriga Daniel Morcombe år 2003. Han har under sin livstid förgripit sig på ett stort antal barn och suttit inne tidigare, men nu jävlar blir han bortslängd att ruttna for life precis som han förtjänar! 

Det där var ju inte så upplyftande nyheter, så min tredje och sista story får bli om ett litet samhälle i The Northern Territory där 20 kvinnor väntas föda barn under de närmaste 2 månaderna, och det finns bara 2 tillgängliga barnmorskor! Vet inte hur den storyn blev nyheter, men jag antar att det är ganska komiskt i ett sånt litet samhälle haha. 

På tal om barn. Mina fina, kära vänner Sahar och Anders fick för lite drygt en vecka sedan äntligen träffa sin alldeles egna lilla son! Har sett bild på underverket, och han är söt som socker! Stort grattis igen till er båda, är så glad och för eran skull!

Avslutar ikväll med två bilder som visar hur rofylld min morgon var, kaffe med chokladgroda och How I Met Your Mother, det blir inte mycket bättre än så!

Nu invaderades sängen av en pitt som vill sova, så då säger vi väl godnatt då! 

/Erika