Min torsdag!

Ibland glömmer jag bort hur fint Hobart verkligen är, när jag minst anar det kommer jag på mig själv bara förundras över naturen, havet och landskapet, och då tänker jag alltid för mig själv att jag har sådan tur som fått möjligheten att bo just här under den här perioden av mitt liv. När man är mitt i vardagen så glömmer man bort att uppskatta sådant, men idag när jag var ute och körde lite utanför stan nere vid vattnet fick jag en sån där härlig uppenbarelse igen. Jag var ledig från jobbet, solen sken och det var skitvarmt, jag lyssnade på Coldplay och mindes tillbaka till konserten i Melbourne 2009 och bara fånlog för mig själv, fick världens lyckorus! 

Sommaren har inte tänkt lämna oss riktigt än verkar det som, idag var de stekigt varmt, och imorgon ska det bli +23, vilken tur att jag är ledig imorgon också. Jag har dock inte spenderat mycket tid ute i solen de här veckorna, det har varit så mycket annat som behövts ta itu med. Jag skulle nästan vilja ha en regndag bara så man kan vara inne med gott samvete... men jag klagar inte, jag vet ju att vi går mot mörkare och kallare tider så sommaren får gärna stanna så länge den vill! 

I skrivande stund ligger Evan i badet och läser en bok, och jag sitter här i sängen och känner mig nöjd efter dagens Zumba-pass, rumpan och bröllorna har skakats rejält som vanligt! Gick förbi Woolworths (mataffärn) efter passet och köpte en grillad kyckling, så det blev kyckling, ris och sallad till middag. Kul sammanträffande är att Evan på väg hem från universitetet hade tänkt för sig själv att han var sugen på grillad kyckling, är jag en tankeläsare eller vad? Haha. 

Jag har inte någon som helst plan med dagens inlägg, jag skriver bara det som dyker upp i huvudet så ni får ursäkta bristen på sammanhang. Det verkar ju hur som helst vara inne med att dela med sig av sin vardag (syftar på "5 vardags-bilder-grejen" på Instagram) så detta blev väl lite i stil med det. 

I brist på annat kan jag ju rapportera vad som händer på nyheterna här borta på andra sidan, precis som resten av världen är invånarna av Australien förundrade och frågar sig själva vart f*****n Flight MH370 har tagit vägen? Teorierna är många, allt från explosion eller kapning, till någon utomjordlig moder natur-aktig kraft som slukat flygplanet, typ lite svart hål-likt. Bara tiden kan utvisa vad som verkligen hänt, men det har ju snart gått en vecka så man tycker ju att de snart ska ha sökt igenom alla möjliga gömställen med tanke på hur många länder är involverade i sökandet.

Också på löpsedeln idag: Brett Cowan har idag, 11 år senare, dömts till livstids fängelse för modet på 13-åriga Daniel Morcombe år 2003. Han har under sin livstid förgripit sig på ett stort antal barn och suttit inne tidigare, men nu jävlar blir han bortslängd att ruttna for life precis som han förtjänar! 

Det där var ju inte så upplyftande nyheter, så min tredje och sista story får bli om ett litet samhälle i The Northern Territory där 20 kvinnor väntas föda barn under de närmaste 2 månaderna, och det finns bara 2 tillgängliga barnmorskor! Vet inte hur den storyn blev nyheter, men jag antar att det är ganska komiskt i ett sånt litet samhälle haha. 

På tal om barn. Mina fina, kära vänner Sahar och Anders fick för lite drygt en vecka sedan äntligen träffa sin alldeles egna lilla son! Har sett bild på underverket, och han är söt som socker! Stort grattis igen till er båda, är så glad och för eran skull!

Avslutar ikväll med två bilder som visar hur rofylld min morgon var, kaffe med chokladgroda och How I Met Your Mother, det blir inte mycket bättre än så!

Nu invaderades sängen av en pitt som vill sova, så då säger vi väl godnatt då! 

/Erika