Ett steg närmare medborgarskap!

Hej hej hallå bloggen! Ytterligare en Lördag lider mot sitt slut, men bingen kallar inte riktigt än, först ska vi se bilar köra runt runt jättefort! Eftersom att det sänds live så får man ibland stanna uppe riktigt långt inpå natten här borta för att se vissa race, särskilt de som är runt om i Europa. Men kvällen till ära har vi laddat upp med en vinflaska, så vi ska nog hålla oss vakna. Vi chockade oss själva och delade även på en vinflaska igår, oj oj två dagar i rad, nu är det alkis-varning på oss. Jag håller dock fortfarande på att skola in mig själv på vin, och så länge jag inte tycker det är supergott så är det nog riskfritt att jag dricker för mycket. Men när jag har slutat övningsdricka, och verkligen tycker om det på riktigt, då kan vi börja snacka! Vi är ju också i ett land med väldigt slapp alkoholkultur, så jag tror vi skyller på det och hoppas på att det ska lite mer till än två vinflaskor på en helg innan AA knackar på dörren! 

Jag berättade ju i Torsdags om intervjun, och om hur de skulle ringa och ge besked samma eftermiddag. Jag har suttit ihop med telefonen sedan dess, men den har varit tystare än en mus. Är det något jag lärt mig sedan jag flyttade hit så är det att Hobart-bor aldrig håller vad de lovar, de är såååå söliga. Säger de att något ska hända en speciell tid eller dag, så kan man automatiskt lägga på minst det dubbla. Jag tror jag ska byta ut några bokstäver i Hobart och börja kalla det Slow-bart istället, det är mycket mer passande!

Idag på förmiddagen åkte vi iväg för att se på knatte-fotboll, två av våran kompis Nikkis tre barn spelade turnering. De är i "alla-på-bollen-åldern" så det var väldigt roligt att se! Det var i princip samma som att se barn hemma i Sverige spela, förutom att de använder tandskydd här, vilket faktiskt är en väldigt smart idé! 

Söta Indigo i mitten.

Bolltrollarn Gabriel!

Indigo och morfar John!

Igår satt jag och Evan och pratade om vilka universitet i Sverige som han skulle kunna jobba på i framtiden. Han nämnde att Lund, Uppsala, Linköping och Stockholm har alla bra historie-avdelningar. Sedan kom han även på ett till och sa helt naturligt "The University of Göteborg has one också", jag tittade på honom och då insåg han vad han sagt. Vi brast ut i skratt och jag var så stolt att han nu officiellt är lika svengelsk som jag är ibland när jag pratar! För att återta sin Australiensiska heder så ville han ha det mest Australiensiska han kunde komma på, vilket blev en Tim Tam (ett ljuvligt Australiensiskt chokladkex), men sedan kom han på något ännu mer typiskt, en Caramello Koala. Jag tittade frågande på honom och hade ingen aning om vad det var, varpå han sa "What? Have you never had a Caramello Koala before???" Sagt och gjort, det första vi gjorde när vi kom till affären idag var att plocka ned ett par koalor i korgen. Så ikväll kommer jag att ta ett stort steg i min Aussie-utveckling, jag ska äta min första Caramello Koala. Att den består av Cadburys utsökta mjölkchoklad och har kolasås-fyllning, gör ju bara utbildningen så mycket bättre!

       

Om ni ursäktar mig så ska jag nu gå och smaska i mig denna godsak, med förhoppning att känna mig bara liiiite mer Aussie efteråt... ;)

/Erika